numb

Anledningen till att jag inte skriver här så mycket längre är att jag har en tendens till att bli för ärlig. Många vet jag vilka som läser . Men resten vet jag inte. Och det är det. Jag vet inte vilka jag berättar mina innersta känslor för. Säkerligen en del folk jag aldrig skulle göra det för i verkligheten. Inte för att jag gör det för så många, det är enklare att skriva. Egentligen nu när jag tänker efter så skiter jag fullständigt i om de är folk som jag gömt bloggen för som läser. Det här är jag.
Ahh när jag är ledsen, Mest då jag skriver.
Att det ska vara så svårt att skriva när man är glad. För tro det eller ej så är jag de också ibland.

Det har varit en tung sommar. Regn regn regn, och åter regn. Det är bara så deprimerande. Speciellt när man har semester.
I veckan var man för 3e gången på en begravning för en alldeles för ung person. Han kommer vara så otroligt saknad av så många. Joel, jag och alla andra ska hjälpa din familj genom det här svåra dom blev lämnad med så gott vi kan <3

Samma dag som den där tunga dagen fick jag ett besked. Nu är den där ärligheten där igen. Jag säger bara (cellförändring).

Min hjärna går på högvarv så jag måste gömma mig i seriernas värld.

Ett kan man då komma fram till hittills. Sommaren 2015 kan ta å köra nått långt upp i arslet och självförsvinna. Så känner jag om den.

/Sofia.