dröm

Det är jävligt hur en dröm kan fucka med ens huvud. Och många av dom har jag haft. Varför ska jag drömma om nått jag aldrig kommer få. Det gör bara att man vill ha det mer.
Eller vill ha, vill ha det igen.
Det är ju bara att glömma.
Fattar inte varför jag drömmer det. Är det mitt undermedvetna? Är det vad jag verkligen innerst inne vill? har de alltid varit så men jag har bara inte kunnat inse det i tid?
Jag trodde inte de men de kanske är så.
Men jag skulle aldrig vara så självisk. Det skulle aldrig va möjligt att genomföra.

Ingen fattar nog vad jag skriver om, men de är skönt att de det nerskrivet.

hej /Sofia.

paus

Tänk om man hade kunnat ta en paus från livet.
Allt är bara som en börda, Finner ingen lust till nånting.
All skit runtom mig tär på mig. Jag sover som en kratta och vaknar om nätterna av rädsla för den här jävla världen vi lever i. Ligger i jobbiga tankar tills jag somnar av utmattning.
Går bara runt med en massa ångest.
Jag är rädd. känner mig ständigt rädd och osäker.
Snart har man ingen trygghet kvar.
Att jag snart blir arbetslös är en faktor. Ensamhet en.
Jag är egentligen inte ensam, men jag känner mig ständigt det.

Och med allt det här kommer mardrömmarna. Kan man inte bara få sova ifred iallafall. Eller ha en bra dröm.
Och vi har bara nyss gått in i den mörka vinter perioden.
Förlåt, men jag har inget positivt att skriva. Bara en massa misslyckanden.

Hade en del jag hade tänkt göra idag. Men inte har nått blivit gjort. Har legat och stirrat mest hela dagen. Hade nog inte ätit idag heller om det nu inte varit så att mamma ska hit och äta.
Känner ingen hunger när man mår såhär.
Sen får jag typ ångest för att jag har ångest. Jag har det ju långt ifrån värst. Va fan ska jag va ledsen för? Vad har jag egentligen för anledning till att må så här?

/Sofia.

numb

Anledningen till att jag inte skriver här så mycket längre är att jag har en tendens till att bli för ärlig. Många vet jag vilka som läser . Men resten vet jag inte. Och det är det. Jag vet inte vilka jag berättar mina innersta känslor för. Säkerligen en del folk jag aldrig skulle göra det för i verkligheten. Inte för att jag gör det för så många, det är enklare att skriva. Egentligen nu när jag tänker efter så skiter jag fullständigt i om de är folk som jag gömt bloggen för som läser. Det här är jag.
Ahh när jag är ledsen, Mest då jag skriver.
Att det ska vara så svårt att skriva när man är glad. För tro det eller ej så är jag de också ibland.

Det har varit en tung sommar. Regn regn regn, och åter regn. Det är bara så deprimerande. Speciellt när man har semester.
I veckan var man för 3e gången på en begravning för en alldeles för ung person. Han kommer vara så otroligt saknad av så många. Joel, jag och alla andra ska hjälpa din familj genom det här svåra dom blev lämnad med så gott vi kan <3

Samma dag som den där tunga dagen fick jag ett besked. Nu är den där ärligheten där igen. Jag säger bara (cellförändring).

Min hjärna går på högvarv så jag måste gömma mig i seriernas värld.

Ett kan man då komma fram till hittills. Sommaren 2015 kan ta å köra nått långt upp i arslet och självförsvinna. Så känner jag om den.

/Sofia.

scars

I tear my heart open, I sew myself shut

My weakness is that I care too much

And my scars remind me that the past is real

I tear my heart open just to feel

I'm drunk and I'm feeling down

And I just wanna be alone

I'm pissed 'cuz you came around

Why don't you just go home?

'Cuz you channelled all your pain

And I can't help you fix yourself

You're making me insane

I tried to help you once

Against my own advise

I saw you going down

But you never realized

That you're drowning in the water

So I offered you my hand

Compassion's in my nature

Tonight is our last stand

I can't help you fix yourself

But at least I can say I tried

I'm sorry but I gotta move on with my own life

Den här låten har fått en helt ny mening för mig, nu betyder texten nånting för mig. Förut var det bara en bra låt. Delar av texten stämmer in. dock inte att jag är arg.

Det går inte alltid att hjälpa andra, man ska orka hjälpa sig själv också.

Tungt

Det har varit en fruktansvärt tung dag idag.
Började med att läsa ett sms av en kollega där det står att en 16 åring hade kört ihjäl sig här i byn.
Jag ringer direkt min syster då min systerson är 16 år. Det var inte han.
Men när jag ringer en av mina bästa vänner..
Då föll jag ner på knä i gråt. Hon behövde bara svara så hörde jag att nånting va fel. Det var han, hennes älskade lillebror hade kört av vägen.
Det enda jag ville göra just då var att hålla om henne,. Fick göra mitt bästa över telefon.
Ett av mina värsta samtal någonsin.

På jobbet grät vi om vart annat. Ungdomar som kom in för att köpa blommor för att lämna på plasten grät i blomkylen.

Jag var hem till dom och lämnade blommor, då fick jag ge henne den där kramen. Den där kramen man aldrig vill ska ta slut.. Man vill bara vakna upp ur denna mardröm.
Kramade hela familjen innan ja va tvungen att va tillbaka på jobbet..

Vi barndomsvänner gick tillsammans till minnesstunden på kvällen.
Familjen tog sig dit också. Och det tror jag är bra att dom gjorde. Alla styrke kramar dom fick från alla hans vänner.
Hela kyrkan brast när hockey ledarna lämnade över hans matchtröja.
Det blev som mer verkligt helt plötsligt.
Jag kan fortfarande inte fatta att han är borta.

Jag minns när han kom. Jag var så avundsjuk på min kompis som skulle få en lillebror. Men man fick som ha han som lillebror också. Under våran mellanstadie/högstadietid lekte vi mycket med han då han va liten. Många timmar är spenderade på att spela innebandy i köket, hoppa studsmatta med han och hans kompisar.
Sen när vi vuxit upp och inte umgåtts på samma sätt som när man va liten ha man inte träffat han så mycket. Jag har följt med några gånger och sett hans hockey matcher. Men nu när han vuxit upp, gått ut nian så har man sett ungdomarna desto mer.
Senast igår stod vi och tittade på han och min kompis sa
- va du har blivit stor!

Igår...
Igår stod vi och såg dig köra iväg på mopeden som skulle bli din död senare den natten.
Det går bara inte att förstå....

Du kommer föralltid va saknad älskade vän ❤

Hm

Sånna här kvällar vill jag inte ha. Jag försöker titta på en serie men jag svävar bort i min egna skalle och måste spola tillbaka då jag inte hängt med i avsnittet.
Just nu känns det som att jag inte har nån kontroll överhuvudtaget. Det slutar inte,.
Jag som inte brukar ha några problem alls med att sova, men i veckan har jag vaknat flera gånger svärandes och förbannad.
Dålig period antar jag.

Midsommarhelgen va då den bästa helgen på länge. Längesen jag känt mig så glad och lycklig. God mat, fina vänner, bra musik och sena sommarnätter.
Fler av den sorten tack.

Jag kanske lider av vecko depression, ganska vanligt har jag hört.
På veckorna är jag ju mestadels själv. Och egentligen är jag en person som gärna har folk omkring mig hela tiden. Och sen är det väll vädret, det bara öser ner regn.
Jag behöver sol.

Mina tankar svävar mycket kring mina känslor. Jag vill inte ha dom.
Ingenting gott kommer med dom.

/Sofia.

L

Because the man wasn't good he was great

Dessa dagar

Jag hatar dagar då man känner. Näe jag vill inte kliva upp idag. Solen skiner utanför men ändå känner jag ingen motivation till den här dagen överhuvudtaget.
Hade det inte för hundarna så skulle jag nog förmodligen legat här hela dagen. Men dom måste få sitt. Och jag vet ju att när jag väl klivit upp är det nog inga större problem att starta dagen. Men jag vill inte.
Jag vill typ va sjuk så jag kan ligga här med gott samvete. Eller sjuk är man ju, i huvudet alltså. Är så jävla less på allt.

Idag skulle vara perfekt att fly till seriernas värld, men jag måste börja städa ur andra lägenheten.... Suck...
Fuck my life and my thoughts..

/Sofia.

Utlandet.

Resan är bokad till Irland! Fan va gött de känns. Ska bli riktigt kul att se hur brorsan har det där.
Han håller till och med att planera nån utflykt vi ska göra :-)
För dom som inte vet så for min bror för att jobba på Irland i augusti.

En tatuerings tid är på g också. Har inte fått nått datum än. Men motivet är hemligt!
Jag fick presentkort på studion här i byn när jag fyllde år. Så nu ska det användas!

Påsk helgen är på ingång och jag har väll inga direkta planer. Nått kul hoppas jag i alla fall.

I lördags sov jag första natten i lägenheten! Jag är så förbannat nöjd! Nu är det bara toan kvar som ska fixas. Koppla in duschen o dit med toa och handfat. Sen är vi DONE!

Hujj /Sofia.

crazy

There's a war inside my head

Sometimes I wish that I was dead, I'm broken

I'm tired of trying to be normal

I'm always overthinking

I'm driving myself crazy

So what if I'm fucking crazy

And I don't need your quick fix

I don't want your prescriptions

Just 'cause you say I'm crazy

So what if I'm fucking crazy

Yeah I'm gonna show you

Loco, maniac, sick bitch, psychopath,

den här låten har verkligen satt sig på min hjärna nu ett tag.

https://www.youtube.com/watch?v=55OK26tYDfY

Tiden

Tiden går så snabbt. Känns som att jag nyss börja med lägenheten , men att det samtidigt har tagit så lång tid.
Fast när man bara grejar på kvällarna och vissa helger så tar de ju lite tid. Hade man haft hela dagar så hade jag varit klar för länge sen.

Men niu är det äntligen på g! Typ allt i köket är flyttat över, bara lite kvar. Möbler tex.
Tror jag ska flytta över soffan imårrn, plus de lilla andra jag har i vardagsrummet.
Nu kommer jag på att jag ska köpa nå nytt ljud också. Man kan ju fan bli galen på gamm förstärkaren jag har nu. Och fet klunsar till högtalare.
Jag vill ha något mindre, som inte tar så mycket plats.
Jag tror jag ska överlämna det åt brorsan.  Precis som jag gör med all annan elektroni. Begriper mig ändå inte på haha.

Nä nu ska jag kolla om resor till Irland! Hörs
/Sofia.

Läggdags

Ligger i sängen och skulle se lite Sons. Men de gick inte.
Så då hamnar jag här istället. Är inte riktigt trött ännu, så lite skrivande kanske hjälper.

Helgen har vart bra. Började fredagskvällen med att fira Linn som fyllt 26! Vi åt tacopaj och drack vin. Sen for vi vidare på resturangen, och där blev det mer av den alkohol haltiga drycken och fler vänner att umgås med.
Och efter krogen stängt blev det naturligtvis efterfest.
Inte så mycket fest egentligen för min del då jag fastnade i samtal av det djupare slaget.
Jobbigt att höra att andra går igenom samma som jag gjort med min pappa, Förhoppningsvis blir det inte samma slut som för mig. För det skulle jag inte ens önska min värsta fiende.

Hur som helst så var jag väll hemma runt 04.30 kanske? har lite dålig koll :P
Jag var då bättre än susslarn som ramla in 07!! haha
Vi var rätt slö och sov till 13.30. Var jävligt hungriga så vi gick på affären och handla kött och grejer för att göra en riktigt god middag. HAHA men vi blev sugen på pizza (Jag blev sugen).
Så vi gick och käka pizza istället.

Sen va ju kanske inte tanken att vi skulle dricka, men vi blev som sugen på att köra en 2 dagars. Så vi korka upp. Hade allsång med oss själva, lite dans kan ha förekommit också.
När klockan slagit tolv gick vi vidare till några andra vänner som satt och drack. Var där en stund för att senare gå på resturangen. Vi hann väll va där nån timme typ. Om ens det.
Sen blev det surr in på sen timmarna. Somnade kanske 06 nån gång.
Väckar klockan ringde 10.45, rätt så spränga går jag och sussie hem till henne för att fortsätta sova lite till och från mellan tv tittandet i soffan.

Blev en väldigt chill söndag! rörde oss inte mycket i onödan.
Och senare middag blev det! Då gjorde vi i ordning köttet och klyftpotatis.
Jag skulle egentligen köra hem som jag brukar på söndag kväll.. Men inte den här gången, Var så trött så jag sov över till måndag. Jag var duktig och klev upp så man var i god tid på jobbet!

Och det gott folk, det var min helg!
Jag är på så bra humör, jag känner mig verkligen lycklig nu. Även fast dom svarta hålen i själen gör sig påminda så mår jag bra. (peppar, peppar ta i trä)
Det måste vara vårkänslorna och dom ljusa eftermiddagarna.

/Sofia.

Vila

Idag är det slappa som gäller. Är inte helt pigg, Vill må bättre imorgon då jag ska med och kolla när chefen ska ställas ut. Ska bli kul.
Sen blev jag inbjuden på inflyttningsfest, det ska också bli kul !

Sen på måndag är man halv vägs till 50 . Då var det min tur att fylla 25. Yippie

/Sofia

jag saknar dig

Jag tror inte det riktigt har gått in än. Bara känslan av att jag aldrig någonsin får se dig igen kväver mig.
Jag har fortfarande inte raderat ditt nummer från min mobil. Då löjligt som det kan verka så tar det emot när jag försöker göra det. Att inte ha 'Pappa' i telefonlistan gör ont. Fan, om man bara kunde få ringa dig en sista gång.. Höra din röst.

Vad jag älskar mina små killar. Dom kommer alltid nära när man är ledsen.

Sena natt timmar

I fredags hade jag film/serie mys med sussie. Vad jag har saknat denna människa. Nu har jag verkligen lärt mig, glöm inte bort dina vänner när du hamnar i ett förhållande. Som tur är så vet jag att dom finns kvar ändå. Men nu märker man hur mycket man har saknat massa människor.

Jag är glad i vardagen. Kvällarna i ensamhet är jobbiga. Man faller lätt in i massa onödiga tankar. Så det glädjer mig att jag har fullspäckade helger framöver!

Ikväll är en sån kväll där man ba mår allmänt dåligt. Somnade typ vid tvn runt 23. Sen blev det att hämta syrran 01 och va fylle chaffis. O nu sitt man här in på småtimmarna..
Då har min käre vän skrivit ett väldigt fint inlägg om mig på sin blogg. Utmärkt att kunna läsa det när man känner sig som jag gör nu. Värdelös..
Man inser att man faktiskt betyder mycket för andra.
Inte alltid helt lätt att tänka så om sig själv.
Så tack älskade vän! Du är fantastisk.

http://susslarn.blogspot.se/2015/02/vanskap-ska-man-varda.html?m=1

/Sofia.

Sick

Det är ju verkligen pricken över I:et att man blir sjuk nu också. Jävla skit, som om att man inte mådde skit redan.
Jag är om bara less och tom.

Funderingar över framtiden. All den här ångesten måste försvinna snart.

Ja nu ska jag fortsätta, det tidigare jag skrivit va 2 dagar sen. Mår fortfarande piss.
Den här tjejen skulle verkligen behöva ha lite kul. typ nu.
Fast jag måste bli klar i lägenheten först. Tapetsera för fulla bullar står på chemat. Inte jätte kul att tapetsera en lägenhet som allting är snett och byngligt överallt. Men vill få det klart så jag kan flytta in snart.
Jag ska nämligen flytta in i lägenheten bredvid. Den är större än den jag har nu så de ska bli nice.
Så nått har man att se fram emot. Lämna allt skit bakom mig i den här lägenheten. Börja om med ett nytt hem.

Drygt en månad kvar så är man 25 också... puh. Mina syrror hade redan hus och barn i den här åldern. En annan stapplar sakta framåt utan desvärre framgång.

Nä kan inte säga annat än att livet är mestadels piss just nu. Jag välkomnar våren med öppna armar. Längtar verkligen efter att få gå promenad med hundarna i kvälls solen i bara t-shirt smuttandes på en apelsin MER. Då är det vår.

åhh jag mådde nästan lite bättre bara av att visualisera vår promenaden med hundarna <3

/Sofia.

Månad

Det verkar va månad av sitt slag.
Har varit med om det förut. Det är verkligen som att pesten sprider sig..

/Sofia.

Sårad

Det som sårar mig mest med ett uppbrott är ju alla lögner som kommer fram.
Han är en fri man visst.. Men att man ta kontakt med en tjej som han säger att han inte vill ha nått med att göra sekunden man gör slut gör mig bara ledsen..
Jävla bullshit att de va bara jag i hans ögon. Han har ju hela tiden haft henne som en backup då hon rätt tydligt är intresserad. Har haft flera problem med den där efter hängsna bruden i vårat förhållande.
-Du förtjänar någon bättre. Har hon skrivit..
Ja jag va en som snoka, mest bara för att jag ville kolla upp min obehagliga magkänsla jag hade. Som visade sig va sann.

Att göra ett sånt uttalande utan att veta ett jävla skit visar ju bara vad hon är ute efter.
Självkart är ju den bättre hon, enligt henne.

Sen att han ljuger om att han bara fått nån snap av henne När jag fråga om han tagit kontakt med henne är ju tragiskt. Den bara kom vid rätt tillfälle när vi gjort slut då det varit tyst från henne ett bra tag? Jävligt konstigt... För jag litar på den exakta magkänsla jag har igen som var sann förra gången jag hade den. Då hade dom bokat en träff helgen efter vårat lilla uppbrott vi hade.
Kändes inte speciellt tryggt efter det. Och nu är de väll samma visa igen. Nu kan han få göra sitt efterlängtade svanhopp på henne och mer därtill.

Kul för han att de är så lätt att gå vidare. Han har ju fruntimmer på kö.
En annan kommer väll inte få känna nån sorts närhet på bra jävla länge.

Så nu har jag fått avreagera mig lite, känns skönt. Känns bättre att va förbannad än ledsen..
Tack för att du slösat min tid då det hela tiden bara funnits en annan..

Do I care if you hate me? Do you wanna know the truth?
C'est la vie....adiós....good riddance....fuck you!

Tillbaka

Kan väll summera året jag varit borta här ifrån.
Första anledningen till att jag inte ha skrivit är väll för att jag fick en karl in i mitt liv. Kände inte att skrivandet gav mig nånting längre.

Skaffade en till hund. Lille chefen, en staffordshire bull terrier. Han är verkligen en sort för sig!

Nu hade jag 3 killar hemma runt om mig.
Jag var glad, behövde inte va ensam om Kvällarna längre. Känslan av att vara omtyckt är den bästa.
Men som i alla förhållanden så ska det självklart inte va en dans på rosor.
Vi börja bråka, mycket. Och ofta på grund av att jag inte förstod honom och han förstod inte mig. Det är svårt att leva med någon som har så mycket jobb med sig själv. Jag är inte perfekt själv, men jag har turen att jag inte behöver kämpa med depression och diverse annat. Och jag är absolut ingen person kännare. Är det nått jag inte förstår mig på så blir jag oftast arg.
Jag sörjer ofta gärna själv, jag gråter i ensamhet och stänger in mig. Killen var tvärt emot, där va vi väldigt olika.
Så när min pappa dog i november så blev det jävligt jobbigt. Jag ville bara gå under jord, varför fick inte jag mer tid med han? Jag kommer fortfarande på mig själv att jag är påväg ner på verkstan för att se han sitta och röka i stolen vid lyften. Att jag tar fram han på min telefon och tänker ringa han när jag tror de är nått fel på bilen.

Jag fick inte den tid för mig själv att sörja på mitt sätt.
Det tog hårt på vårat förhållande då man inte förstår hur var och en sörjer. Jag fick inte den tid jag behövde.
Det ena och det andra hände i våra familjer som var jobbigt.
Och vi klarade det inte. Eller mest jag,. Det var jag som inte orkade längre. Det är för jävligt vad man kan älska någon men ändå känna att det inte kommer funka.
Men jag måste va självisk.
Som min käre vän sa.
- I slutändan måste man prioritera sig själv först för att bli lycklig.

Och så är det nog. Det krossar mitt hjärta att tappa en sån älskad person ur mitt liv.
Även fast vi gick igenom mycket jobbigt tillsammans så värdesätter jag de underbara stunderna. Bara en blick kan va så mycket guld värt.

Men samtidigt måste jag tänka på varför jag sitter här ensam nu utan han i hopp om att kunna gå vidare. Det svider att han inte är en del av mitt liv längre, men det här är bäst för oss båda. Vi har mycket att jobba på hos oss själva, och vi gör det inte bra tillsammans.
Men han kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta.

/Sofia.